De växande sociala medierna har som mål att föra oss människor närmre varandra. Vi ska på ett revolutionerande sätt lära känna människor, kulturer, religioner samt få ta del av upplevelser vi inte annars skulle kunna få ta del av. Paradoxalt nog uppenbarar sig ofta motsatsen eftersom det samtidigt har gjort oss förhållandevis främmande för den fysiska verkligheten. Det är trots allt ändå den vi i första hand behöver förhålla oss till. Det här ger oss de verktyg vi behöver i socialiseringen med andra människor.
Vi tenderar i större utsträckning att använda dessa fortfarande nya plattformar och använda vår kommunikation därigenom. Ska sanningen fram har vi människor en förmåga att inte till fullo kunna vara exakt den personen vi faktiskt är utan har en förmåga att på olika sätt försköna samt förvränga verkligheten. Det är också just det här som medför att en person inte kan vara sig själv helt och hållet när kommunikationen förflyttas till de digitala kanalerna. Kommunikation förutsätter personlighet och vice versa. När allt kommer omkring har kommunikationen alltid varit kontinuerlig och inte något som står still. Den stora skillnaden mot tidigare är att den ständiga tillgängligheten håller på att göra det till något vi alla tar för givet.